Finder.com är en självständig jämförelseplattform som strävar till att erbjuda dig de verktyg du behöver för att göra bättre beslut. Även om vi är oberoende, är erbjudanden som visas från företag av vilka finder.com får ersättning, vid köp av deras produkter eller tjänster, och om du klickar på vissa länkar på vår hemsida. Även om kompensation kan påverka i vilken ordning, positionen eller placering informationen finns, påverkar det inte vår bedömning. Vänligen tolka inte ordningen i vilken produkterna visas som ett godkännande eller rekommendation. Finder.com jämför ett brett utbud av produkter, leverantörer och tjänster men vi tillhandahåller inte information om alla tillgängliga på marknaden. Vänligen ta i beaktande att det kan finnas andra alternativ tillgängliga för dig än de som täcks av vår tjänst.

Vad är en blokkedja?

Hur blockkedjan fungerar, vem som använder den och varför den är så mycket mera än bara Bitcoin.

Blockkedja utropas som en revolutionerande ny teknologi. Men utanför användning i kyrptovalutans värld är det inte många som förstår hur man kan ta nytta av blockkedje -teknologi och vilka branscher som kunde ändras. Denna guide stävar till att klargöra vad blockkedje -teknologi är, vad den används för, hur den fungerar och vad dens framtid kan komma vara.

Disclaimer: This information should not be interpreted as an endorsement of cryptocurrency or any specific provider, service or offering. It is not a recommendation to trade.

Vad är en blockkedja?

I grunden är blockkedjan en databas var du kan lägga till information men inte radera. Den information som lagras på blockkedjan kan vara vad som helst, så som pengar (Bitcoin till exempel), försäkrings reklamationer eller till och med aktier av fysisk egendom så som fastigheter. I stället för att spara allting på en enda server sprids den ut lagras på ett brett dator nätverk som kallas för noder. Detta betyder att systemet är utspritt och det finns ingen central punkt för fel.

Dessa noder jobbar tillsammans för att lägga till ny information till blockkedjan. Informationen läggs till i grupper som kallas för block. Varje gång som som ett nytt block med information läggs till, fästs den till det föregående blocket i en linje som resulterar i en blockkedja.

Jämför detta med en traditionell server uppläggning var en central server lagrar en kopia av informationen som du kommit åt via externa servrar. Den som kontrollerar den centrala servern är ansvarig för att lägga till information och att ändra samt ta bort information. Om den centrala servern skadas eller bryts in i, kommer informationen att vara i fara. Detta är ett av problemen som en blockkedja kan lösa.

På grund av den decentraliserat naturen av blockkedjan betyder det att det inte finns någon enskild entitet som har makten att ändra blockkedjans loggbok och göra saker som att stänga ner konton eller frysa tillgångar, som till exempel banker kan göra.

Ett annat problem som en blockkedja kan lösa är problemet om tillit.

Då parter gör en transaktion via blockkedjan, behöver de bara tro på den underliggande infrastrukturen av blockkedjan i stället för i varann. Eftersom ett decentraliserat dator nätverk kan följa och verifiera varje transaktion och göra transaktionen synlig, kommer tillit att uppstå naturligt.

Detta betyder att blockkedjan tillåter transaktioner ‘’utan tillit’’, eftersom de parter som gör en transaktion bara behöver lita på nätverket inte i varandra. Med andra ord betyder det att du lägger din tillit i datorer snarare än människor som kanske har dåliga avsikter eller helt enkelt gör ett misstag.

Hur fungerar en blockkedja?

En blockkedja fungerar genom att hålla ett oföränderligt register av transaktioner. Den gör detta genom att nå en konsensus mellan datorerna, noderna och nätverket. Eftersom blockkedjor är baserat på ett brett nätverk av datorer utan central auktoritet, måste majoriteten av noder vara av samma åsikt för att lägga till något på blockkedjan (så som att lägga till följande block). Ingen kan ensam göra några ändringar, vilket är vad som gör blockkedjan till ett decentraliserat system. Desto flera noder som kommer med på nätverket desto mera decentraliserat blir det, vilket i sin tur ökar säkerheten.

Konsensus hänvisar till överenskommelsen mellan noderna om blockkedjans verkliga tillstånd. Om en nod försöker ljuga, kommer inte dens logg på blockkedjan att matcha de andra noderna och kommer därför att ignoreras. Detta konsensus system är fundamentalt för säkerheten av blockkedjan.

Du har kontroll över din personliga data på blockkedjan genom att använda privata nycklar. En privat nyckel är som ett långt lösenord som her dig tillträde till en digital plånbok, var din personliga information lagras. Denna information kan vara allt från penga detaljer till ditt senaste läkarbesök. Fördelen med den privat nyckel är att den inte behövs lagras på en central server, till skillnad från vanliga lösenord för vanliga hemsidor så som Google och Facebook vilka är benägna att hackas.

Vilka problem löser en blockkedja?

På ett tillförlitligt nätverk som en blockkedja kan du be om betalning från någon du aldrig träffat, och när betalningen kommer kan du vara säker på att den är legitim och verifierad, allt inom några minuter. Befintliga system som SWIFT-banknätverket tar för närvarande två till tre dagar att göra detta.

Ett annat problem som blockkedjor löser är problemet med dubbla utgifter Dubbel utgifts problemet baserar sig på idén att på en databas kan någon göra ett tillägg och sedan gå tillbaka och ändra det om de har auktoritet att göra så. Detta skulle i princip tillåta någon att spendera samma pengar två gånger.

Blockkedjor löser detta genom en kombination av faktorer som förhindrar dubbel spenderingar:

  • Varje transaktion har en tidstämpel och hålls i korrekt order.
  • Varje nod måste ha en kopia av samma loggbok för att nå ett konsensus och fortsätta blockkedjan.
  • Om det finns en nod vars loggbok inte stämmer överens med majoriteten av noderna kommer den att ignoreras. Så till exempel, om någon försöker spendera samma pengar två gånger genom att skicka dem till två olika noder då kommer bara den nod som matchar de resterande på nätverket att accepteras på nästa informations block.

Vad mera kan en blockkedja göra?

Blockkedjor tillhör en grupp av teknologier som kallas distribuerade ledger-teknologier (DLT). DLT:er, som vi känner dem idag, har bara funnits i ett decennium eller så, men får redan mycket uppmärksamhet och utveckling. Ungefär som Internet, byggs ytterligare protokoll och teknologier ovanpå blockkedjor för att främja deras förmågor.

Låt oss ta en titt på några av de mest populära som används idag.

Almänna jämfört med Privata blockkedjor

Trots att världens första distribuerade blockkedja är en offentlig angelägenhet, har flera företag tagit sig in i utrymmet och hittat sätt att kommodifiera tekniken, vilket leder till skapandet av tillåtna privata blockkedjor.

Privata blockkedjor skiljer sig från offentliga blockkedjor genom att de noder som driver och säkrar nätverket är privata valda. Detta innebär att nätverket är effektivt centraliserat, på grund av att en enda enhet eller ett konsortium av privata parter äger noder.

Personer som värnar för en ‘’ren’’ blockkedja hävdar att detta går emot det grundläggande syftet med en blockkedja, som är att vara decentraliserad. Eftersom decentralisering är en hörnsten i blockkedjans säkerhet och integritet är argumentet att genom att centralisera alla noder finns det nästan ingen idé att driva en blockkedja.

Privata blockkedjor har förstås en plats; annars skulle folk inte använda dem. Trots oron kring centralisering är de ofta snabbare och kan hantera fler transaktioner per sekund än offentliga blockkedjor. Dessutom kan de organisationer som använder dem ha mindre behov av de fördelar som ett decentraliserat nätverk ger.

Till exempel kan den privatdrivna Red Belly Blockchain når hastigheter på 30 000 transaktioner per sekund, medan den mycket populära offentliga blockkedjan, Ethereum, för närvarande utför transaktioner med en hastighet av ungefär 15 transaktioner per sekund, även om förbättringar är planerade.

Offentliga blockkedjor är också, till sin natur, offentliga. Det betyder att vem som helst kan se transaktionerna, vem som helst kan gå med i nätverket och vem som helst kan se koden. Att låta allmänheten se allt bidrar till att säkerställa efterlevnad, transparens och säkerhet men kan också leda till exploatering. Dessutom kan vem som helst vara värd för ett program på nätverket, vilket kan göra att nätverket saktar ner om det blir för populärt.

Så som du kan se kommer offentliga och privata blockkedjor var och en med sina egna styrkor och svagheter, som återigen skiljer sig beroende på vilken blockkedja som är till hands. Därför måste företag, utvecklare och användare välja vilket system de föredrar att använda, beroende på uppgiften.

Vem använder blockkedjor?

Vem som helst kan skapa en blockkedja, även om vissa blockkedjor är mer populära än andra. Bitcoin var den första offentliga blockkedjan som skapades, och den designades för överföring av tillgångar utan en pålitlig tredje part. Sedan dess har många olika utvecklare, företag och hobby idkare skapat sina egna blockkedjor för alla möjliga ändamål.

Företag använder nu dessa blockkedjor (både offentliga och privata) för att förbättra sättet de gör affärer, ofta minskar behovet av tidigare nödvändiga roller, påskyndar saker och ting och gör affärer billigare.

Låt oss ta en titt på några av de största företagen som använder eller utforskar blockchain-teknik:

  • IBM: IBM har snabbt tagit ledningen för att utveckla blockkedje lösningar för privata företag och nyheterna om partners fortsätter att växa. Hittills har kunderna varit banker, logistikföretag, internationella penningöverförings grupper och försäkringsleverantörer.
  • American Express: Betalningsleverantören American Express utnyttjar blockkedjan för att förbättra sin kundbelönings upplevelse. Företaget använder Hyperledger-plattformen för att göra det möjligt för företag att skapa sina egna skräddarsydda kundbelönings-program för American Express-användare.
  • Ford Motors: Biltillverkaren Ford har patenterat ett blockkedje-system som använder en kryptovaluta för att tillåta fordon att kommunicera och handla med varandra. Ford föreställer sig att tekniken kan användas för att tillåta förarlösa fordon att samordna trafiken och till och med låta bilar betala tillträde till “snabbare körfiler”.
  • Bank of America: Bank of America tror att blockkedjor kommer att bli nästa stora industri och förutspår att tekniken kommer att bli en miljardmarknad. De har också investerat i denna tanke och har redan lämnat in nästan 50 patent, enligt CTO Catherine Bessant.
  • Microsoft: Microsoft erbjuder blockkedje -tjänster som Corda, Hyperledger och Ethereum genom deras molnsystem Azure. Medan Microsoft erbjuder blockkedje -tjänster till en lång lista av tredjepartskunder, har de också linvesterat i sig själv. Microsofts videospel plattform – Xbox – använder en blockkedja för att betala publicisternas provisioner nästan omedelbart, och som ersätter deras tidigare system, som vanligtvis tog 45 dagar att reglera.

Problem med en blockkedja

Att identifiera problem med blockkedje -teknik beror verkligen på var du sitter och den specifika blockkedjan. Kritik kretsar ofta kring hastighet, frågor om centralisering (eller decentralisering), adoption, komplexitet och integritet. Vissa av dessa problem har ganska enkla lösningar, som att välja en privat blockkedja för att öka integriteten eller skapa ett nytt gränssnitt för att förbättra användbarheten.

Den enda stora frågan som flera av dessa mindre frågor bidrar till är frågan om expandering.

Expandering hänvisar till förmågan (eller bristen på sådan) för blockkedjor att expandera då flera användare ansluter sig till nätverket. När fler användare ansluter sig måste hastigheten och storleken öka för att bearbeta all ny data som läggs till. För närvarande kämpar blockkedjor för att göra detta utan att göra en avvägning inom andra områden, nämligen decentralisering och säkerhet.

Denna trevägs avvägning mellan expandering, decentralisering och säkerhet har blivit känd som Blockkedje Trilemmat.

Läs detta: Blockkedje Trilemmat

Blockkedje Trilemmat hänvisar till det befintliga problemet i blockkedjor där någon förbättring av expandering, decentralisering eller säkerhet inte kan göras utan en skadlig inverkan på åtminstone en av de två andra. Många blockkedjor har försökt lösa trilemmat, bara för att förbättra på ett område men förlora på ett annat.

Detta är för närvarande ett av de största problemen med blockkedje -teknik, och citeras av många som anledningen till att blockkedjor inte har ersatt befintliga system som Visa och SWIFT för betalningar.

Fakta

Disclaimer: Cryptocurrencies are speculative, complex and involve significant risks – they are highly volatile and sensitive to secondary activity. Performance is unpredictable and past performance is no guarantee of future performance. Consider your own circumstances, and obtain your own advice, before relying on this information. You should also verify the nature of any product or service (including its legal status and relevant regulatory requirements) and consult the relevant Regulators' websites before making any decision. Finder, or the author, may have holdings in the cryptocurrencies discussed.

Latest blockchain news

Foton: Shutterstock

Avslöjande: I skrivande stund innehar författaren BTC, XRP, BNB, ETH, XLM, PWR, VET, ICX, WAN, ETC, LRC, QASH, XMR, NEO, NXS, THETA och BAT.

More guides on Finder

Ask an Expert

You are about to post a question on finder.com:

  • Do not enter personal information (eg. surname, phone number, bank details) as your question will be made public
  • finder.com is a financial comparison and information service, not a bank or product provider
  • We cannot provide you with personal advice or recommendations
  • Your answer might already be waiting – check previous questions below to see if yours has already been asked

Finder.com provides guides and information on a range of products and services. Because our content is not financial advice, we suggest talking with a professional before you make any decision.

By submitting your comment or question, you agree to our Privacy Policy and Terms.

Questions and responses on finder.com are not provided, paid for or otherwise endorsed by any bank or brand. These banks and brands are not responsible for ensuring that comments are answered or accurate.
Go to site